Med jobbet som resebyrå – för Bianca hänger jobbet och upptäckarglädjen ihop.

Att få prata med någon som går sin egen väg kan ge hopp, kreativitet och inspiration kring våra egna möjligheter. Det öppnar upp för nya idéer och tankar som vi kanske burit på länge, men gång på gång föst åt sidan eftersom de ligger utanför den ram vi skapat för oss själva – eller andra har skapat åt oss.

Bianca anlände till Sverige från forna Jugoslavien (dagens Serbien) 1991 med en tydlig plan: att lära sig svenska för att få sin sjuksköterskelegitimation auktoriserad och kunna fortsätta jobba i sitt nya hemland. 

Sagt och gjort. På infektionsavdelningen i Malmö satt Bianca på nätterna och pluggade svenska sjukvårdstermer mellan ronderna, medan passionen för nya intryck och lärdomar bara växte sig starkare. 

– Det är bara att bestämma sig, säger hon. Vill man lära sig något måste man se till att vara på rätt plats och göra det som krävs.

Ett sätt att utvecklas

Och efter den principen har hon alltid levt. Långt innan bemanningsföretagen kom till Sverige tog Bianca själv kontakt med olika sjukhus runt om i både Sverige och Norge för att under sommarmånaderna besöka nya platser och samtidigt hjälpa till där hon behövdes.

"Jag hade ju aldrig suttit i Malmö och läst på om Sundsvall.”

– Bemanning existerade ju inte än, men när det väl kom tänkte jag bara “Yes, det här är skapat för mig!”. Under hela min karriär har jag aldrig jobbat mer än tre år på ett och samma sjukhus. Jag har alltid velat hålla mig på tårna och utvecklas. Och jag har alltid jobbat natt för jag tycker att jag presterar bättre då. Att behöva kämpa mig upp ett visst klockslag på morgonen tycker jag är hemskt, skrattar hon.

En livsstil som erbjuder både trygghet och äventyr

I Skåne var hon en av de första tre sjuksköterskorna att haka på bemanningståget, 1999, och det skulle komma att bli en kärlekshistoria som berikat henne med erfarenheter och minnen från runt 30 olika platser i Sverige och Norge. 

Under åren har hon hunnit hitta flera favoriter, som Gotland, där hon tillbringade sin första tid som bemanningssjuksköterska, Tidaholm, Sollefteå, Växjö, Luleå, flera vackra platser i Norge, och Sundsvall.

– Första dagen i Sundsvall gick jag till kulturmagasinet och fick se en film om stadens kultur och historia. Den berörde mig verkligen, men jag hade ju aldrig suttit i Malmö och läst på om Sundsvall, säger Bianca. Varje plats berikar med sin unika kultur och natur. Jag försöker uppleva så mycket jag kan på min lediga tid, men tycker också mycket om att läsa och träffa eller hålla kontakt med mina vänner. Det blir ju att man bygger upp vänskaper lite överallt. Och det är fint att kunna hälsa på eller sammanstråla med varandra på olika platser, säger hon.

Alltid något nytt och spännande som väntar

Bianca berättar att det ofta faller sig naturligt att bemanningssjuksköterskor dras till varandra eftersom de “sitter i samma båt” och inte känner så många andra i området. Men man hittar såklart vänner även bland permanent boende och fast anställda. Hon tycker det är givande att lära sig fungera på varje nytt ställe både som individ, yrkesperson och medarbetare. 

– Jag hade inte velat vara utan det. Jag trivs med att byta och prova på. Sedan är det klart att man också känner av separationen när kontraktet tar slut, men det finns alltid något nytt och spännande som väntar. 

Bland de många olika områden som Bianca provat på under åren har hon tre favoriter: kirurgi, ortopedi och infektioner. De är breda både vad gäller kategorier, patientgrupper och resurser. Och man kan se tydliga resultat, vilket hon tycker om. Neurokirurgisk intensivvård har också gjort ett stort intryck på henne: – Det är så små marginaler för så stora risker.

– Men, det är en sak jag vill vara med om och lära mig innan jag lägger arbetsskorna på hyllan, och det är att djupdyka och lära mig allt jag behöver för att kunna ta uppdrag på en kardiologi-avdelning, dvs lära mig allt på min nivå för att jobba med hjärtpatienter, så som att avläsa och tolka EKG och kunna alla avancerade hjärtsjukdomar, säger Bianca.

"På varje ny plats får jag lära mig saker som jag aldrig skulle ha lärt mig någon annanstans.”

Ett liv rikt på erfarenheter

Gång på gång under vårt samtal bekräftar Bianca att hon lever som hon lär. År 2000 blev hon egen företagare, en process hon upplevde som både svår, lärorik och givande. Hon har undervisat i sjukvårdssvenska på Lernia (“för att träffa nya människor, agera förebild och visa att det går att lära sig om man bara bestämmer sig”) och under COVID-pandemin kunde hon inte tänka sig någon bättre plats att vara på än infektionen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

– COVID satte mycket på prov och Uppsala har ett imponerande sjukhus med stora resurser. Det är organiserat och strukturerat så jag kände att det här är en bra plats att vara på under krisen, förklarar hon. 

På frågan om hon var rädd för att smittas visar Bianca än en gång på sin stora erfarenhet:

– Nej, på 80-talet jobbade jag med HIV- och AIDS-patienter så COVID kändes inte så läskigt. Med rätt kunskap och utrustning för att skydda sig så är smittrisken liten. Och jag hade inte velat vara utan erfarenheten.

Så vad har hon då för tips till den som vill prova på att resa mer med jobbet?

– Gör det bara! Jobbar du i vården har du ju träffat och sett oss. Kom fram och fråga om du undrar något. Jag tycker det är sorgligt att så många som lagt ner åratal av hårt arbete och studier väljer att lämna vården för att de inte orkar med. Men så behöver det ju inte bli. Prova bemanning och hitta ett sätt att jobba som fungerar för dig. Ska du till en ny plats är det viktigaste att du har någonstans att bo där du kan trivas, men det hjälper ju LäkarLeasing till med. Prioritera att det fungerar på jobbet. Passa på att se och göra nya saker. Hitta grejen du vill göra, livet du vill leva, och hitta sedan jobbet som låter dig göra det. Och gör framförallt det du vill, även om du är själv. Låt inga idéer om hur det “borde vara” stoppa dig.

Jag har hunnit fylla 60 år, men jag är fortfarande som ett litet barn, skrattar Bianca. Jag vill se och upptäcka allt och jag har aldrig låtit andras idéer om vad man “kan” och “inte kan” hindra mig från att leva mitt liv. På varje ny plats får jag lära mig saker som jag aldrig skulle ha lärt mig någon annanstans. Varje sjukhus har sina förutsättningar och begränsningar, och det är otroligt lärorikt. Att få göra skillnad, att få hjälpa någon som behöver hjälp, och att ständigt utvecklas – det är det bästa med mitt jobb.

‍